På Nairobis flygplats

Nu sitter vi på flygplatsen och kollar på dåliga kenyanska musikvideos i väntan på planet hem. Vi kom hit redan vid halv 1 för elefantshowen var bara mellan 11 och 12, så nu måste vi vänta till 18 när planet går. Egentligen går det 18.20 men de tänker tydligen starta tidigare. Tullarna plockade just ifrån Marie alla små snäckor som vi samlat på oss på stränderna här under tre månader. Inte helt oväntat kanske eftersom man inte får ta med dem ut, men ändå tråkigt, vi hade ju inga såna stora som lagen egentligen är till för. De kan väl sätta dit riktiga förbrytare istället.

Törstig elefantunge

Elefanterna var väldigt söta, men det kändes väldigt turistigt att stå där tillsammans med 100 andra vita, feta turister och titta på när de (elefanterna alltså) drack mjölk ur nappflaska. De lite äldre elefanterna kunde hålla flaskan själva med snabeln, de yngsta kunde knappt styra snabeln alls, de ser roliga ut:)


Elefantungar

Idag hade vi en bättre chaufför, så dagen har varit relativt bra, men det är tråkigt att sitta och vänta och lite konstigt att komma hem till snön snart, vi har fleecetröjorna i handbagaget.

Tack o hej Afrika!

PS. Nu hittade vi en funktion så vem som helst kan kommentera utan att vara registrerad så nu är det bara att skriva :P

Sista dagen i Afrika!

Sista hela dagen i Afrika spenderade vi mestadels i taxi. Och så såg vi en annan TV för 1,5 miljoner. Men vi började med att åka till ett giraffrehabiliterings/uppfödnings-center och klappade och blev lite slickade på av väldigt stora djur. De hade byggt en balkong så man stod på samma höjd som deras huvud, det var låångt ner till marken. Stoppade man mat i sin egen mun sträckte de ut sin jättelånga slemmiga tunga och tog den. Äckligt, men kul:)



Puss puss!

Sen tog vi en liten promenad för de hade en skog bredvid, så gick vi lite vilse och fick springa tillbaks till bilen för att hinna till elefantuppfödningen också. När vi åkt i en kvart och borde varit framme för ungefär fem minuter sen så frågade vi om vi inte var framme snart och det var vi inte alls sa han för han hade bestämt att vi inte ville dit idag. Idiot. Först ville han dessutom ha 6000 shilling istället för 1200 som det egentligen kostade. De vill alltid ha minst 5 gånger så mycket betalt och sen gör de ändå inte det man kommit överens om. Så nu måste vi dit imorgon innan flyget går, tillsammans med allt bagage. Orka.

Så fort maten tog slut blev de sura och struntade i en.

Så; vi fortsatte till Westgate mall, en ännu större galleria än den vi var vid igår, men tydligen med samma affärer för vi kände igen allting.. Åt god sallad, men det var svindyrt och sen hade vi inte mycket mer att göra så vi drällde runt och sen skulle vi åka via Ethiopian airlines huvudkontor för att betala ombokningsavgiften för flyget. Det tog 45 minuter att åka 3 kilometer och sen skulle jag betala på 5 minuter. Efter en timme blev det min tur. Då hade de betjänat 4 personer fördelat på 2 kassor! 2 kassor i en stad med 8 miljoner invånare, och de arbetar så låååååångsamt så man hinner dö av ålder medan man sitter och väntar! Att handskriva och stämpla kvittot tog 10 minuter bara det. Men innan vi fick kvittot visade det sig såklart att bokningen som jag ringt och kontrollerat 3 gånger inte alls hade genomförts, det stod fortfarande att vi skulle hem den 20e. Ingenting här fungerar, det ska bli så skönt att komma hem. Eller att åka tillbaks till Shimoni för där var kul, men det orkar vi inte nu, nu ska vi hem och få riktig, svensk, medicin så vi blir friska till jul:)

Taxikillen var ju måttligt nöjd med att sitta och vänta i över en timme men han körde oss iallafall hemåt, kanske 7 km. Det tog 2 timmar. För att det var rusningstrafik + att han inte förstått vart vi skulle fast han sa att han visste och när han till slut förstod vart vi skulle så visste han inte var det var, bara att det var på andra sidan stan. Orka! Han fick iaf 20 kr extra som tackohejoförsvinnu.

Stopp i traiken, alla ska köra först, 5 i bredd på tre filer går jättebra.

Tillbaks på rummet, Marie trött, vi har köpt massa grejor som måste ner i någon väska och förhoppningsvis komma fram helt och det känns lite jobbigt med både det ena o det tredje, men vi har haft väldigt mycket kul på vägen hit och Marie vill stanna kvar, men nu har jag hemlängtan så vi ska åka skiiiidor och dricka varm schåklad!

Bokade service för bilen oxå för er som undrar, den 18/12 ska den plåstras om, hoppas jag inte hinner köra sönder den i helgen.

Tack o hej, Marie kanske hinner skriva nåt från flygplatsen, annars ses vi i Sverige allihop, Afrikafest i U-V när vi hunnit samla ihop oss!

Nairobi: Animal Orphanage

Nu har vi varit en dag i Nairobi. Stor stad! Massa trafik och människor. Det märks att det är större klasskillnader här, antingen är folk rika eller jättefattiga och bor i slummen. Det finns stora köpcentrum överallt som ser ut som hemma. Julpyntat och dyra saker, bla hittade vi en Sony 3D tv idag för en miljon kenyanska shilling (ca 90 000 kr). Vi köpte den inte, för stor för flyget hem... men lite annan shopping gjorde vi idag, bla köpte vi choklad:) det finns inte på mindre ställen så gäller att passa på. Vi bor på ett Backpacker ställe strax utanför centrum.

Schysst julstämning med 28 grader ute och beväpnade vakter överallt. Även om just den här kanske inte är beväpnad...

Idag var vi till Animal orphanage som ligger precis vid Nairobi National Park. Där finns det djur som räddats efter att de blivit föräldralösa pga tjuvjakt eller andra dödsfall. De bor i små burar, vilket är tråkigt men det stod att de som kan kommer att släppas tillbaka ut i det vilda. Men många blir nog kvar där... var inte så mycket folk där förutom några skolklasser.

Jag vågade bara klappa djuren utan tänder. Nästan i alla fall...

Nästan ett lodjur. De kallas Caracal och äter fåglar och möss.

En trana som har för vana att sitta i träd, tydligen den enda sorten som gör det. De sjöng lite för oss också.

Marie blev nästan uppäten av en giraff. Den var så liten att navelsträngen fortfarande satt kvar.

Det stod på infoskylten att geparder inte är farliga för människor men jag skulle inte vilja testa om det stämmer.

På leopardens skylt stod det inget om "ofarlig för människor"; jag har svårt att se skillnaden...

Lejonen behövde ingen skylt, jag tror inte någon ville gå in till dem.



En Cerval. De jagar lika mycket med hjälp av öronen som med ögonen. Fast inte när de sitter i bur:(

Apunge!



Åsna med zebraleggings; Zedonk!

Tamkatt som förvildats och sedan fångats in så den blivit tam igen.

I morse bokade jag om hemresan från den 20e till den 12e, så vi kommer hem den 13e, på morgonen. jag längtar så hem till snön så vi måste hem. Marie surar lite men vi har ju faktiskt varit borta väldigt länge och nu finns det inte så mycket mer att göra här. Imorn ska vi till ett giraffcenter där man kan bli slickad på av giraffer och sen ska vi till ett elefantcenter där man kan bli slickad på av elefanter.

Och nu har vi uppdaterat alla safaridagarna med bilder, missa inte att gå in och kolla på dem för det har varit myyycket jobb med det.

Hejsvejs, sista heldagen imorn!

Mot Nairobi

Nu har vi checkat ut från hotellet i Arusha och väntar på bussen som ska ta oss till Nairobi. En resa som kommer ta ungefär 7-8 timmar. Vi ska stanna i Nairobi några dagar och får se vad vi hittar på, Robyn på GVI tipsade oss om lite saker att göra där.

Lelle har fått hemlängtan till snön så efter Nairobi kanske vi kommer hem, blir en vecka tidigare än planerat isåfall. Får se vad som händer :)

Action i Arusha! Äntligen:)

Idag har vi gjort något! Det var kul! Tack Peter! Peter är en av dem vi mötte i restaurangen i Ngorongoro, där berättade han om ett "hemligt" vattenfall i Arusha som han kunde ta oss till, så idag gick vi dit med honom. Egentligen skulle vi gjort det igår, men det regnade.

Utsikt vid ravinen



Flodbädden, inte så mycket vatten nu

I alla fall, han kom och hämtade oss vid 10-tiden, tillsammans med guiderna Jackson och Moses, sen körde vi bil i ungefär 20 minuter uppför ett berg. Det var en dålig väg men fint landskap och skönt att komma ut från stan. När vi parkerat högst upp fick vi gå ner igen, vattenfall är sällan på toppen av berg... Eller, själva fallet kanske är det, men det är ju mer landningsplatsen som är intressant. i vilket fall som helst så var det första gången på länge vi såg vanligt, "riktigt", gräs, och det var fint. Sen kom vi till en djup ravin och det var den vi skulle ner för.


Ibland fick vi klättra lite

Här var det riktig regnskog, väldigt fint, grönt och fuktigt, men inte så många djur som man kanske skulle trott. Sen fick vi gå i flodfåran i 20 minuter ungefär, med lite klättring över stenar och på några ställen fick vi vada lite.


Precis innan vattenfallet var fåran väldigt smal med höga, branta klippväggar på båda sidor innan det öppnade upp sig mot fallet. Coolt. Fallet är 80 meter högt. Antar att det blir 79 under regnperioden kanske.



Inifrån vattenfallet

Vi satte oss på några klippor och tog det ganska lugnt, gick och fotade lite och åt vår matsäck, sen tyckte Peter att det var dags för dagens höjdpunkt, klättra upp 10 meter ungefär, bakom själva fallet så man kunde titta ut genom det.

Kallt vatten!

Det var lerigt och
vattnet var kallt, men det var faktiskt riktigt tufft. Vi tog några bilder, klättrade ner och tvättade fötterna och sen satt vi och slappade en stund. Vi såg en kille som svimmade av någon anledning men han repade sig. Vi plockade ihop våra grejor och gick till bilen samma väg som vi kommit ungefär. Det var jobbigt att klättra upp igen, och halt trots att det var relativt torrt. Dags att börja träna igen! På vägen till bilen såg vi en kameleont, den första levande, med läskiga ögon och tydligen kan de bitas.

Marie ville klappa den. Väl framme vid bilen hade den avsvimmade killen tydligen inte orkat längre så vi skjutsade ner honom för berget.

Nu ligger vi vid poolen, det är inte så varmt, försöker planera framtiden lite, bokade flyg till Nairobi men blev utloggade innan vi kunde betala så nu vet vi inte om vi har några biljetter eller om vi måste ta bussen dit och det går inte att ringa till flygbolaget och fråga för det funkar liksom inte, så det där med planeringen har så att säga gått åt skogen. Men nya tag imorn!

Safari dag 7: Ngorongorokratern

Grusvägen ner i kratern

Marie såg fram emot många djur i kratern

Kall morgon i kratern krävde tjocka kläder

Upp tidigt, det är viktigt att vara först ner i kratern för noshörningarna är lite blyga och går och gömmer sig om det blir för mycket trafik. Inte för att det spelade någon roll idag, de måste varit blyga redan från början för vi såg ingenting fast vi var nästan först. Efter flera timmar såg vi till slut två som låg platt på magen och inte gjorde nånting alls på hela dagen och de låg jättelångt borta och luften dallrade av värmen så det gick inte att ta några bilder. Vi åkte runt och tittade på apor och fåglar och gaseller och några lejon men kanske mest på landskapet för djuren hade vi redan sett tidigare och de var många fler på de andra ställena, så kratern var nog inte riktigt den höjdpunkt som man kanske förväntat sig efter allt man läst om den.




Grisarna gick på knäna för att lättare nå ner till gräset



En ensam gasell blir snabbt uppäten

Fläskkotlett till middag?



Ingen fläskkotlett idag

Närbild...

Lejon som latade sig



Struts! Väldigt stora, de syntes alltid på långt håll

Flodhäst med passagerare

Nyfikna grisar



Pippi pelikan!

Två black kites på jakt

Gnuer långt bort i ödsligheten

Gnuer på rad över vägen

Victor vid vårt sista lunchstop. Bästa guiden

Men! Man måste ändå åka ner för vägen UPP ur kraterna är helt fantastisk. vanligtvis åker man ner en väg och upp en väg, ganska nära varandra, men nu är den ordinarie uppfarten stängd för renovering så vi fick åka upp på motstående sida av kratern, och åka hela vägen runt precis uppe längs kraterkanten på en snirklig grusväg med massa hårnålskurvor, genom en riktig regnskog och med utsikt över kratern åt ena hållet och halva Tanzania åt det andra hållet. Så; strunta i gamedriven åk bara ner och upp igen på andra sidan:)




Fina vägen

Till slut kom vi i alla fall ut ur parken och det var precis på håret, för passar man inte tiden måste man betala för en dag till, 200 dollar, urk. Sen återstod bara tråkig asfalt tillbaks till Arusha med mellanlandning i Karatu för att köpa mer knark för magen och ladda kontantkortet i telefonen för att kunna ringa banken och betala för safarin för det hann vi aldrig göra innan vi åkte, schysst av Aschmed att låta oss åka på kredit, det kostade ändå över 30 000 spänn. Men han är riktigt cool, när vi kom tillbaks så kom han och pratade med oss på hotellet om hur upplevelsen varit och drack sina vanliga 8 öl, som han gör varje dag, och sen betalade han för oss också innan han åkte.


Vår bil med två huvuden i takluckan, så stod vi i en vecka

Sen gick vi och sov, åtminstone Marie, jag satt uppe till fyra och försökte sortera bilderna från safarin, vi tog ungefär 1000 bilder varje dag i åtta dagar, mellan 3 och 4 Gb per dag, tur vi har datorns hårddisk att lägga över bilderna på.

Snipp snapp slut på safarin

 

Mount Meru i Arusha, ser nästan ut com ett vulkanutbrott

Safari dag 6: Serengeti

Soluppgång över Serengeti

Vårat tält i soluppgången

Hej då tältet

Upp tidigt för en halvdag i Serengeti innan vi skulle åka tillbaks till Ngorongoro för övernattning. Tiden i Serengeti spenderades tillsammans med många zebror, bufflar och gaseller. Vi såg även ännu en leopard, två geparder till, två hanlejon och "fanfar" Svart noshörning! Den stod ungefär en mil bort så vi såg den inte så tydligt, men vi såg den i alla fall. De är så ovanliga i Serengeti att guiderna tydligen inte ens nämner att de finns där, för man ser dem aldrig. Den svarta noshörningen är mindre än den vita och äter löv från buskar och låga träd till skillnad från den vita som har så tungt huvud att den bara kan äta gräs. Att den är mindre innebär inte att den är så liten, de väger ändå som en stor bil, imponerande faktiskt. Så sista dagen i Serengeti var lyckad, vi såg the big five på bara 5 timmar. Alltså buffel, noshörning, elefant, lejon och leopard. Det var tydligen de 5 mest eftertraktade djuren för jägarna på den tiden folk åkte hit för att hitta något att ha ihjäl.


Ett av de farligaste djuren i Afrika, buffel. De här var däremot väldigt fredliga av sig.

Stora bufflar

En impalahane som försöker imponera på flickorna

Tyvärr blev flickorna inte så imponerade av hans försök...

Guinea fauls eller pärlhönor

Siamesiska tvillingar i zebraföl :)

The zebras rule the plains

Stilig leopard



Vårtsvinen var coolast av alla djur. Ngiri på kiswahili.

Gepard som vi trodde skulle jaga men sen bara lade sig ner istället. Hade en unge med sig.

Afrikas tyngsta flygande fågel



En lejonhanne som hade fel på ena ögat

En ensam stork spanade över sjön som inte kom med i bild

Småvägarna var roligast och finast

En sodasjö, vattnet gick alltså inte att drick men djuren kom och slickade på stranden för att få i sig saltet

Tillbaks vid porten, men nu på väg ut ur Serengeti passade vi på att säga hej då till de nästan tama Maraboustorkarna som gick där och letade sopor. Maraboustorken är antagligen världens fulaste fågel, vi såg massor av dem inne i parken.

Efter ungefär två timmar skumpig grusväg kom vi till vårt hotell som låg högst upp på kraterkanten i Ngorongoro med utsikt ut över alltihop. Rummet var svinkallt, vi frös. Som tur var fanns det en brasa uppe i loungen så vi satte oss där och träffade Peter som jobbar som fotosafari-guide och han presenterade oss för Per och Yolanda (ursäkta stavningen?) De bor i Sollentuna, precis hemma hos oss, och Per kommer från stan men har just flyttat ner hit. Vi satt och pratade halva kvällen, trevligt att träffa lite nytt folk, sen gick vi och somnade, snark. Ser fram emot sista gamedriven imorgon, Marie har hört så mycket om Ngorongorokratern med alla djur som ska finnas där, de har ju lite svårt att ta sig därifrån eftersom det är ganska brant uppför. Det är även här man har störst chans att se noshörningar.



Utsikt ner i kratern på väg till nattens hotell